Barkley Marathons

Kategorier:

Inlägget saknar kommentarer. (Kommentarera här)

Jag såg tidigare i veckan en dokumentär om Barkley Marathons, ett tämligen galet lopp!
Men än mer galet blir den känslan av att jag vill uppleva det som deltagarna upplever.
Det är absurt mycket uppför, 16500 meter fördelat på banans 160 km och det är givetvis uppenbart slitsamt och smärtsamt när man får se hur deras fötter ser ut vid varvning(loppet består av fem varv).
Jag kan personligen tycka att skavsår efter ha vandrat lite för mycket i nya eller fel skor är rätt otrevligt och det är ju några tiopotenser mindre på smärtskalan jämfört med vad deltagarna i Barkley Marathons utsätter sig för 🙂
Det klart att jag sprungit med spruckna blåsor där varje steg gjort ont, men återigen det är långt borta på smärtskalan.
Så att jag ändå vill uppleva just det dom upplever är ett mysterium…men det är väl som jag konstaterat tidigare, jag vet inte riktigt varför jag vill bli en sån som springer långt, jag bara vill och det är väl det som kallas passion!